Jag har träffat många från internet, på festivaler och så. Men jag tänkte berätta om i några inlägg, när jag åkt och träffat personer långt bort eller bara 15 mil bort eller helt enkelt här i stan träffade jag den första personen.

Jag tänkte att vi börjar alldeles från början, det är 05, det är vårväder och jag hade börjat prata med en fin kille som verkade vara litegrann som mig, vi pratade på nerdie en öviks sajt som var inne då. Sedan pratade vi på msn och bestämde att vi skulle fika på UH, så en dag träffades vi på en fika där, bägge två var nervösa, vi tog en trocadero båda två och det enda vi pratade om var en moderat som vi hatade. Allting gick fint och jag blev kär vid första ögonkastet. På fredagen så var det picknick i hamnparken, men vi valde att inte umgås så mycket med min syster och hans syster och några till. Vi promenerade runt i stan, båda ville hålla varandra i handen men det blev inte så. Min första internetträff blev lyckad och jag fann min första pojkvän och blev lycklig. Fast det tog ju slut också, när jag minst anade det. Det tog lång tid att komma över det, men tillslut kom jag över det och kunde stå på egna ben igen. Det var en fin och svår tid. Den sommaren var jobbig men underbart vacker.