Först nu jag har börjat inse hur mycket jag tycker om honom när jag inser hur mycket jag saknar honom. När jag är gråtfärdig av saknad. Kan man sakna någon så mycket på så pass kort tid? Det är så jävla sjukt tycker jag. Man vill ju inte direkt bli besatt heller precis.

På något sätt känns denna helg bara meningslös och jag borde få inspiration till att skriva en jävla krönika,jag vet ju inte vad jag ska skriva om, men om jag väl började kanske det skulle bli bra vem vet? Lär ju sluta med att jag skriver om hur mycket jag hatar dagens utseendesfixering och sen eftersom man kan skriva om sig själv i en krönika och jag hoppas bara läraren ska läsa den. Kan jag skriva om när jag var inne i ätstörningsperioden. Men nej,jag vill göra en krönika om något kul. Kärlek? Men det är ju inte alltid kul inte när det går snett. Åh,fan vad svårt,beslutsångest typ. Måste läsa en bok i helgen "flugornas herre" fast på engelska förstås. Vill inte,vill inte. Kommer inte fatta någonting alls. Varför skulle jag bli så dålig och kass på engelska?

Ärligt talat jag är inte bra på någonting,jag vet,jag klankar ned nu, men ojdå? Ovanligt, lalal. Jag har dåligt samvete över att jag åt massa chips, jag skulle bli nyttig? Lycka till liksom, det är redan kört och snart är jag tjockare än någonsin, haha, känner mig så i alla fall. Eller okej,jag har blivit nyttigare iaf på vardagarna.  En sak som jag är så sjukt rädd för är att gå upp i vikt, om det skulle stå någon högre siffra på vågen. Skulle jag ju bli arg. För jag vill väga det jag väger nu. Fast helst av allt om jag ska erkänna. Skulle jag vilja väga det jag vägde förr. Men det är bara två siffror som jag egentligen skiter fullständigt i faktiskt. Huvudsaken folk tycker om mig för den jag är och om de kan kolla på mig utan att blunda så är det faktiskt lugnt,haha.

Just nu skule jag helst av allt ligga och sova med den jag tycker om och hålla om hela natten lång. Denna vecka har vart jobbig och nästa kommer bli ännu jobbigare, känns det som om. Jag kämpar på för jag vet att livet kommer bli bättre och det är ju redan bättre i mina tankar, då man vips har någon som tycker om en och som jag tycker om massor tillbaka.. Men när jag tänker på helgen för en vecka sedan, så det första som kommer upp i min hjärna är typ "Jag vill känna din kropp emot min":

Just nu lyssnar jag på Amelie <3, det är så sjuk bra musik, jag älskar det. Ska lägga in alla låtar på min mp3  sedan, kommer bli underbart att lyssna på.
I dag efter jag har sovit ska jag bara ta det lugnt och på tal om inget vill jag inte ha pizza i morgon längre. Jag vill äta något nyttigt.. Synd att min syster har hunden hela helgen,annars hade jag gått runt höglandsjön, åh,jag är så sugen på det. Fast kan gå där själv runt men det är inte lika kul som att ha en söt hund med sig liksom.

Åh,detta blir nog jobbigt att läsa för er som läser min blogg, för jag orkar inte med kommatecken osv nu och jag börjar bli trött och dryg. Men det är ju min dagbok som ingen behöver läsa. Jag har insett att jag skriver blogg oftare nu än förr, har kanske mindre liv eller något? Haha,vem vet liksom.

Tänk om man kunde spola tillbaks tiden? Då skulle jag vilja spola tillbaka till fredag för en vecka sedan,för vad jag minns,var det nog väldigt mysigt just då,just nu i denna stund.

Uppdatering:

En timme senare, sitter och hatar mig själv för mitt tråkiga liv. Som Evelina säger skolan tar över mitt liv, skolan bestämmer eller något. Jag vill upptäcka saker! Åka ut och resa, göra massa roliga saker. Jag funderar nästan på att sluta vara ute på internet,gömma mig i böcker. Men för att kunna behärska mig ifrån att gå in på bdb så måste jag ta bort bilddagboken och jag vill inte ta bort den. En lösning kan vara att byta till ett lösenord jag aldrig skulle komma i håg. Jag vill bara glömma allt för ett tag.

Fattar inte varför allt ska känna så  jävla jobbigt och hur man kan känna sig så ensam ibland. Kanske för att det alltid är ensamhet, vem vet? Jag vill vara där jag mår bra, inte är det Ö-vik i alla fall jo om jag umgås med människor jag mår bra med. Lyssnar på bra musik eller så.
Men saken är säker jag ska flytta så snabbt jag kan.

Livet skulle ju bli roligare om man gjorde roliga saker på dagarna,skrattade bort problemen kanske? Fast vet inte ens vad jag har för problem, haha. Eller ett jag borde börja tycka om mig själv mera och inte  tycka illa om min kropp som jag gör så innihelvete.. ..Kan bara ta åt mig när jag hör honom säga att jag är fin. Men inte annars, för att det känns så jävla äkta.

Vill seriöst bara glömma allt i böcker och försvinna in i en slags drömvärld ett tag. Varför kan inte hela världen få vara snäll och färgglad? Tänk så fint om fler hade färgglada färger på håret eller kläder? Om fler var annorlunda eller så? Fast då skulle de inte bli lika speciellt med annorlunda personer iofs.

Nu sitter jag här och är hungrig, men jag orkar inte äta och jag har borstat tänderna. Mat är överskattat, ändå äter jag alldeles för mycket mat känns det som...

Nåväl, godnatt...