BARA kliva upp ur sängen och hoppa in i duschen,äta frukost, för då blir man på bättre humör istället för att bara ligga kvar och känna att allting är hopplöst. Jag insåg en sak inatt, ja, en väldigt jobbig sak. Som fick mig att tappa hoppet litegrann. Men nu ska jag ta mig i kragen och ringa det där samtalet på måndag, göra klart inlämning fem och mejla min lärare att efter jag gjort slutprovet måste hon rätta det snabbt som tusan och det viktigaste av allt. Sätta betyg snabbare än blixten så jag kan gå till studieplus och fixa så de fixar slutbetyget åt mig och sen hinna skicka mitt slutbetyg till antagningen i Östersund och det var det här som jag kom på i morse, att det kan ju ta ett tag innan läraren rättat slutprovet och jag måste ju klara det, så jag måste skriva till läraren att hon ska rätta slutprovet snabbt och sätta betyg snabbt. Det var det som fick mig att må så himla dåligt inatt och i morse. För tänk om det inte skulle hinnas, men det här ska lösa sig, läraren måste ju förstå mig när jag mejlar henne. Att jag sökt till Universitet och måste hinna komplettera med mitt slutbetyg. Men det var det här som bara fick mig att gråta hela tiden i morse och känna att allting var hopplöst. Att det inte var någon mening alls att kliva upp idag.

Så nu vill jag att ni ska hålla tummarna för mig, att det här löser sig, så att jag hinner skicka in min komplettering i tid, att min lärare förstår mig och sådant, för jag vill jättegärna det här. Jag vill hur mycket som helst komma in på den där utbildningen där man lagar mat och kan bli kock. Det är ju inte säkert att jag kommer in ändå, men jag hoppas att jag gör det åtminstone. Mer kan man ju inte göra, eller konditori då. För i höst vill jag flytta hemifrån. Det är dags nu att utmana sig själv. Att påbörja något, en utbildning, flytta hemifrån, klara sig själv och leva.

Så jag ska ta tag i det där telefonsamtalet till min sista inlämning på måndag, för så farligt är det inte att ringa ett samtal, man måste ju bara våga, göra det, inte skjuta upp saker och ting.

Men det värsta med att jag mådde så dåligt i morse. ÄR att jag sket i att bara kliva upp ur sängen och ta en dusch och sen åka på kalas! Hade jag gjort det. Hade jag inte suttit hemma nu. Då hade jag haft roligt istället. Men jag tänker inte älta saker och ting och känna mig dålig för det. Det jag lärt mig utav det här är att jag från och med nu aldrig mer ska tänka att jag är dålig eller ful eller dum i huvudet. Jag tänker inte tänka resten utav kvällen att jag var dummast i världen som inte följde med. Det är klart att jag ångrar mig som inte följde med. Jag hade ju kunnat haft roligt nu istället, för att sitta här. Men alla gör misstag ibland. Så är det. Man är inte perfekt jämt.

 Men när man mår dåligt. Ska man inte låta det dåliga måendet ta över en, när allt just då känns dåligt så ska man skita i det och bara tänka "för tusan det blir bättre om jag tar mig upp!". Jag ska aldrig mera hoppa över saker bara för att jag har negativa tankar i huvudet och jag tror nog att de har roligt utan mig med, men det hade ju vart ännu roligare om jag vart med, men ja, ibland är man lite dum.

Nästa Lördag ser jag i alla fall framemot och nästa vecka, jag ska göra nästa vecka till en bra vecka, den här veckan har inte vart världsbäst, men nästa vecka ska jag göra till en superbra vecka! Nästa Lördag då blir det en superstor loppis i Arnäsvall med över hundra stånd, det blir typ underbart och sen blir det  nog någon mer loppis med, beroende på hur länge man är där, hundra stånd är ganska mycket att ta sig igenom ;).

Men jag längtar som tusan i alla fall och då ska jag må bra och njuta utav livet. Det ska jag göra nästa vecka med, eller redan i morgon. Man kan ju inte hålla på och deppa, eller tänka alldeles för mycket. Som jag nästan alltid gör.

Nu är jag på lite bättre humör i alla fall och har tagit mig en dusch,hoppas jag lyckas somna inatt.
Ska gå och göra lite mer att äta nu tänkte jag och kanske ta en alvedon, hej dumma onda huvud och göra lite fint här hemma hinner jag nog innan de är hemma igen.