Jag bjuder på en gammal bild idag och jag har nog gått upp i vikt sen dess men jag bryr mig inte. För jag trivs med mig själv nu bättre än vad jag någonsin har gjort.
Inatt tittar jag på gamla bilder och nu ska jag läsa massa fina bloggar. Lyssnar på Hästpojken och äter gröna vindruvor.

Den här lördagen har vart himlarns fin och jag har köpt de finaste strumpbyxorna någonsin med hjärtan på och åh, så himla fina är dem. Ätit en massa kakor hos min farmor och farfar och sen bakade jag en god kladdkaka som jag åt nog mest av hemma hos Robert. Just nu saknar jag min pojke. Vill bara ligga och hångla med honom. Men så lätt är det inte. Det är avstånd vi pratar om. Men det gör ingenting. För kärleken har inga gränser och påtal om absolut ingenting så är jag inte tjock alls. Det är bara något jag får för mig ibland. Jag är normal eller vad fan man ska säga. Jag är varken smal eller tjock helt enkelt och nu när jag ser den här bilden så saknar jag dessa plagg himla mycket som jag av någon dum anledning la på second hand för mycket längesedan. Dumma infall. Tyckte jag såg tjock ut i tröjan så därför blev av med den. Dumma komplex.

Tur jag har en pojke som får mig att inse att jag är fin när han pussade på min kropp och sa himla fina saker. Imorgon vet jag inte vad som händer. Men jag tror nog det blir en fin söndag ändå.

Jag bara pladdrar på och har inte direkt något vettigt att skriva om. Har inte direkt någon blogginspiration just nu. Men den kommer väl tillbaka när jag minst anar det.

Bilden är förresten från november 2007 och jag var sjutton år.

Puss.