Jag vill inte.

Jag hatar min ångest och min kropp ibland. Men jag hoppas ändå att jag kan sova inatt och kan ta mig till skolan imorgon. Än fast jag har ångest som kryper i mig.

Jag vill bara ha dig här och jag hatar hur jag mår och jag hatar hur jag har ångest, om jag inte mår fysiskt dåligt, mår jag psykiskt. Nu har jag ont i magen och jag hoppas jag kan somna inatt. Jag hatar att nu istället har jag ångest över att gå till skolan och om jag är dålig i morgon med, så kommer jag att gå på fredag iaf.

Men jag får hoppas jag kan sova och att jag är pigg och kry i morgon. Jag hatar min jävla ångest som bara blossar upp sådär. 

Jag vill ju bara ligga och kramas med dig. Åh. 

Men nu ska jag dricka upp min kopp te, prata lite med pappa och sen hopp i säng. 

Puss